Om du var vaken skulle jag ge dig allt det där jag aldrig ger dig. Men du, jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag.

I couldn't stay away I couldn't fight it I hope you see my face And that you be reminded I´m here fore you. Nothing compares No worries, or cares Regrets and mistakes They're memories made Who would have known.. How.. Bittersweet This would taste Someone like you I wish nothing but the best for you to Don't forget me Sometimes it lasts in love But sometimes it hurts instead Sometimes it lasts in love But sometimes it hurts instead Du är den jag vill leva med för alltid, hade jag kunnat välja så hade jag valt att vara frisk och vi skulle ha det som förr. Men jag har inte den möjligheten. Älskar dig!

Har suttit här länge nu och filurat och tänk om vartannat. Det är så fruktansvärt svårt att få ett liv att gå i hop när man aldrig vet hur morgondagen ser ut. Sen är jag Mamma till 2 helt underbara barn och ska försöka jobba och så ska det vardagliga också funka...och inget gör det ibland. Blir så frustrerad, vill bara radera allt skit som och hänt senaste året och aldrig mer veta av det! Men så lätt är det ju inte såklart så därför har jag bestämt mig för att ta tag i saker och ting för att försöka må så bra som möjligt. Det första är att skärpa mig med sprutorna...dom ska tas varje dag men jag har slarvat för dom gör så ont, men det ska jag aldrig mer göra. Jag ska from. torsdag nästa vecka börja på vattengympa hos sjukgymnasten på sjukhuset 2 dagar i veckan. Plus att jag har börjat ut och gå om dagarna igen lite smått. Låter inte det bra? Soffan kommer iaf inte ha lika djupa ligg gropar =) Det kan hända att det blir någon ordning på mig med till slut. Jag saknar all energi jag hade, all lust att göra det ena och det andra. Bara sånna saker som jag älskat typ trädgården och inredning. Det enda jag egentligen fortfarande håller på med som jag älskar är matlagning, men jag har ingen vidare matlust..lite komiskt. Vill ha tillbaka mitt LIV! Och det ska jag ta tillbaka NU!

Vill bara hämta er från dagis nu, men jag kan inte. Saknar er, vill vara med er nu jämt och för alltid. Jag undrar hur det vart så här, men jag lovar er mina älskade pojkar ni är mitt liv. Jag ska göra allt för att må bättre. Jag ska göra allt för att ta tillbaka den här tiden som vi missat på bästa vis. FÖR NI ÄR MITT ALLT <3 TVIVLA ALDRIG PÅ DET! Vet att ni inte förstår vad jag skriver just nu men en dag kommer ni förstå <3 ÄLSKAR ER!

Just nu ska jag leva,
Just nu ska jag känna,
Känna luften I mina lungor,
Känna blodet som pulserar,
Känna ljuset I mina ögon,
Känna tiden som passerat.

Nä nu får det bli någon ordning, känner mig peppad mer än någonsin. Har inte kännt så här sen jag fick diagnosen och det är nu ett år sedan. Har börjat komma i gång att jobba 2 timmar per dag och jag har haft en hel del dagar då jag inte sovit men det gör mig inte bättre och jag mår inte som bäst av att strunta i det så det ska jag skärpa mig med. Jag avsluta all kontakt med kuratorn, sjukgymnasten och arbetsterapeuten i december för jag var så trött på alla sjukhus som man hade inbokad hela tiden. Men dom kontakterna har neurologen tagit kontakt med åt mig igen och det känns bra. Sprutorna har jag fuskat med för det gör så ont flera dagar efteråt på det ställe jag har tagit, men jag ska ta dom varje dag hur ont det än gör, hellre det än att sjukdomen vänder och blir sämre igen. Nu J....r!!!!

Jag vill bara ligga där mellan era varma kroppar, krama och pussa på er och aldrig sluta. JAG ÄLSKAR ER så det gör ont, och då menar jag verkligen att det gör ont för det gör det! Det gör ont att älska någon så mycket för jag är så rädd att fölora er...lämna mig aldrig <3 Ni är mitt ALLT!!!

Har suttit vaken i ottan med dom bästa som finns i hela världen, man tar allt förgivet att det alltid kommer att vara så här och man blir less på att kliva upp tidigt och vara trött, men det kommer ju bara säga bom så är det ju inte så längre. Då är dom tonåringar och man står och bankar på dörren för att dom ska kliva upp. Och tänk om det skulle hända nåt med dom, vilken ångest man ska ha för att man inte njöt av den här tiden i ottan.

Just nu vill jag leva,
Just nu vill jag känna,
Känna luften I mina lungor,
Känna blodet som pulserar,
Känna ljuset I mina ögon,
Känna tiden som passerar.

Vaknade gjorde kaffe gick ut och satte mig och tittade på ån som rinner och som hade morgon sol och insåg att jag aldrig skulle bytt något mot det här huset gården med utsikt över rinnande vatten. JAG ÄLSKAR det här stället, och det bästa av allt är att det är vårat.

Sen har man ju så goda vänner, Lisa bjöd hem mig på lunch idag så Sulan och jag tog en cykel tur till henne. TACK för det Lisa!

I går var jag hos sjukgymnasten och ska även dit i morgon, jag tycker det är skit drygt jag vill inte men är tydligen tvungen till det för att träna upp balansen osv, och igen.
Sen ska jag försöka åka upp till jobbet i morgon med och hälsa på dom.

Jag är i allafall glad för att det går mot sommar, tänk om det vore höst och gick mot vinter då hade jag hamnat i en deprission tror jag..

Men här kommer lite ögongodis.

Fredag betyder att mina kära är hemma med mig i 2 dagar, barn är underbara men i bland väldigt jobbiga =) Men Varför låter barn så högt? Och varför finns det trots? Dom är hälften så lång som en annan men destå kaxigare, om jag stod vid en människa som var dubbelt så lång som mig hade jag inte gjort eller sagt nåt för att göra denna irriterad kan jag lova. Men ungar dom gör det, hur kan dom veta att man aldrig kommer göra dom illa? Det är för mig en fråga. Men jag skulle ju aldrig göra det, men hur vet dom det? Puss ungar! I kväll blir det hamburgare och nå konstiga strips som jag köpt...det tycker tydligen alla om! =)

TREVLIG HELG TILL ER ALLA!

Sail away with me honey
I put my heart in your hand
Sail away with me honey now, now, now

Sail away with me
What will be will be
I wanna hold you now, now, now

Crazy skies are wild above me now
Winter howling at my face
And everything I held so dear
Disappeared without a trace
Though all the times i tasted love
Never knew quiete what i had
Little darlin if you hear me now
Never needed you so bad
Spinning round inside my head

Sail away with me honey
I put my heart in your hand
Sail away with me honey now, now, now

I ett svep förändrades livet, drömmarna och ja allt.
Har aldrig trott nåt kunde hända mig,
samtigt som jag vetat länge att det är nåt fel på mig.
Man ska tänka posetivt och vara stark,
men om man inte orkar det varje dag, vad händer då?
Vill veta hur ofta jag kommer må så där och hur länge det kommer hålla i sig,
men ingen har ett svar och kommer aldrig ha...
ingen vet hur länge jag har haft det och hur långt det har gått. 
Det här hade jag kunnat förstått...
Om jag bara hade läst mig fram...men det är ju lätt att säga i efterhand.
Har väntat och väntat på att någon ska säga att det var ett misstag,
att det inte är MS. 
Men det kommer aldrig någon och säger dom där orden,
så det är väl bara sluta vänta på dom och acceptera, bita i hop och stå ut med att jag under hela mitt liv aldrig kommer vara riktigt frisk och periodvis vara riktigt sjuk. 

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu
Jag skulle ge dig Allting du pekar på
Men bara när du inte hör Vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag Utan dina andetag
Min klocka har stannat Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit
Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand Har jag tappat bort mitt språk Det fastnar i ditt hår
Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor Jag kan inte ens stå När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag Utan dina andetag Jag kan inte ens gå Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå Om du inte ser på Och genomskinlig grå
Vad vore jag Utan dina andetag

(Jag hoppas du har läst Jens =) Älskar dig!)

Då var första sprutan bromsmedicin injicerad eller hur det nu stavas...
så det lär väl se ut så här resten av livet då =/ Men hellre det än att jag sitter i rullstol om ett par år eller nåt annat hemskt. Det var inte skönt efteråt ett par minuter...det värkte som tusan på ett område runt där jag hade sprutat in den ett tag, sen molade det länge och nu gör det bara ont om jag rör stället. Kände mig som världens mes när jag satt där och MS sköterskan sa att nu kan du trycka men det gick inte, jag vågade inte =) Tillslut fick hon trycka på min tumme för att sprutan skulle gå in..och det här ska jag fixa i morgon?? Shit pommesfrite..!! Jag är ju inte det minsta spruträdd, men att göra det på sig själv, det är riktigt läskigt =S Och det här ska jag göra VARJE dag...pust! Känns som att Jens kommer få hjälpa mig, fast det går ju inte heller jag måste ju lära mig att ta mage och lår sen får han ta skinkorna, men det kan väl vara härligt för han he he he =) 

Tur har jag iaf som har Jens som finns här och stöttar och hjälper mig, skulle aldrig klara mig utan dig Älskling! <3
Det är du och ungarna som håller en uppe..

Dom här strots ålders ungarna är bra härlig i bland =)

har jag varit i fjällen med min familj inklusive min Pappa och hans fru Lena, och det har varit så skönt att få göra nåt annat och att få miljö ombyte..och jag tror jag börjar må bättre. Vågar inte ens säga ordet men som jag har mått i helgen så har det varit mycket bättre, fast trött är jag ju men inte som jag varit innan, jag hoppas det här håller i sig för så här som jag mått nu har jag nog inte mått på hela tiden..under flera dagar. I morgon blir det Gävle sjukhus för att börja broms medicinen, precis hämtat ut sprutor för en månad för 1100.- men egentligen kostade dom 9980.- tur det finns högkostnadsskydd, då behöver man ju aldrig betala mer än 1800.- men det är mycket pengar det med kan jag lova för en familj som den ena har varit föräldrarledig sen april 2008, och nu när jag väl började jobba nov 2010 blir sjukskriven i feb. Det är inte precis så att man sover på pengar i madrassen. Men det löser ju sig alltid TACK SNÄLLA UNDERBARA PAPPA! 

Nyss vaknat med telefonerna brevid örat och 3 missade samtal och ett sms..hur kan det komma sig!? Haft en skit dag och jag kan inte förklara bättre än att det kännts som om jag har varit full sen jag vaknade i morse, och bara vimlat runt men nu har jag sovit bra länge iaf men är lika trött ändå tror jag. Taket blåser snart av låter det som så det är väl tur man slipper vara ute nå mer. Vill göra soppa med frikadeller..får se om jag örskar..men det skulle vara så gott. <3

Vart bär tiden i vägen med oss...den springer i väg och senste månaderna har jag ingen koll alls. Stora killen med tre års trots och lilla killen med för trots som tydligen kommer vid 1½ år..pust =) Plus att man inte mår bra själv, men i morgon blir kalaset hos Mamma och det känns jätte skönt! Tack för det Mamma! Jag hoppas att han kommer att njuta av sitt kalas och uppmärksamheten för det behöver han nu! ÄLSKAR DIG AV HEEEEELA MITT STORA HJÄRTA TILL DIG!