Lilla Fröt = Levis

Nu är jag tillbaka igen...4 dagar senare  Med min älskade Levis. Det vart som jag skrev i Tisdags efter att jag hade fixat försäkringskassan och allt.

Tisdag 2008-04-01, 20:00 körde allt i gång smått med lite förvärkar som vilken kväll som helst som varit under fler dagar innan, men sen tyckte jag att det kom lite tätt så jag började klocka och då var det prick 7 minuter mellan men jag tänkte inte att det var på gång för jag hade ju inte klockat tidigare heller så jag visste ju inte. Men Jens ville att jag skulle ringa in till Förlossningen och kolla så jag gjorde det vid 22 tiden och dom sa att jag skulle prova bada eller ta smärtstillande eller något sånt för att se om det lindrade. Men jag bestämde mig för att gå och lägga mig i stället, så väl uppe i sovrummet runt 23 tiden en timme senare så hann jag inte ens lägga mig, för då körde det igång och då visste jag att det var på riktgit. Då kom värkarna med 4 minuter mellan så vi gick ner och ringde igen och dom sa att vi skulle åka in. Så då var det bara skjutsa Sulan till Mamma och Jonte till Freluga sen var vi på väg strax innan tolv slaget. Hade värkar med 4 minuter mellanrum hela vägen ner till Gävle, vi var framme runt 01. Sen när vi gick från parkeringen till Förlossningen var det nog runt 2 minuter mellan för jag hann med 3 värkar innan vi var inne. Så vi kom in och fick gå till ett förlossningsrum direkt och jag var öppen 6 cm. Vart skit skraj för jag trodde att det skulle gå för fort så jag inte skulle hinna med och fatta vad som hände. Jag hade bestämt mig för att ta ryggbedövning så jag sa det, för lustgasen vart jag från början bara illamående av. Så hon sa att jag skulle få det men att den kanske inte skulle hinna värka innan allt var klart. Oj oj oj..då vart jag nervös...men jag hann få den och den hann värka och sen så avtog all smärta och allt stannade upp, värkarna fortsatte lika men jag kände ingenting frutom trycket neråt för det försvinner inte av bedövningen. Men jag öppnades inte mera än 1 cm. Men jag mådde jätte bra och vi vilade Jens och jag och hade det bara bra. Vid 08:00, 2 April då gav dom mig värkstimulerande drop för att det skulle gå fortare för då var jag öppen 8 cm. Så mellan 6-8 cm tog en jäklans tid. Men efter droppet så började krystvärkarna så från ca 8:30-10:57 höll jag på med dom....tills han föddes mitt Lilla frö!

Levis Föddes 2008-04-02, 10:57.

Jag trodde jag skulle dö, jag trodde jag skulle gå sönder exploder ja allt. Det är så sjukt att man klara det att man överlever det...men jag var helt slut efteråt helt färdig. MEN VILKEN KÄNSLA NÄR MAN TRÄFFAR SITT BARN EFTER ATT MAN KÄMPAT SÅ GENOM DENNA SMÄRTAN! Efter att ha väntat under alla dessa månader på just det där mötet. Jag vart på allvar så förvånad att han var frisk, jag trodde aldrig att han skulle vara det av någon anledning. Jag trodde att något skulle gå snett eller att han skulle vara sjuk.

Men här är han nu och han är frisk och mår jätte bra. Och han är så otroligt fin, vackraste jag någonsin sett.

Amningen fungerade på en gång när han kom ut och han kissade och bajsade och allt var så bra. Han var så duktig. Jag fick sy 4 stygn för att jag sprack. Sen skulle man på studs visa att man kunde gå på toa och kissa efter att man känner sig som en plöjd åker...och det gick inte alls jag fick inte ut en droppe. Så dom skulle sätta i kateter och tömma mig och om det skulle vara mer än 800 ml så skulle jag bli tvungen att ta ut den katetern och sätta in en ny som jag skulle få ha i 3 dygn. Och jag hade 1,2 liter som dom tömde mig på..hej å hå. Inte nog med att man hade så ont efter förlossningen och att dom precis sytt en så ska dom sätta in 2 katetrar på en med. Jag drog lustgas så det bara dånade i öronen jag hörde inte ett ljud vad som sa till mig, utan bara kände att så fort dom rörde vid mig var det som om dom gav mig stora el stötar.

Jag har väldigt svårt att tänka mig att genomgå den där smärtan en gång till...men dom säger ju att föda sitt första barn är tuffaste man gör i livet. Det ska tydligen gå bättre med andra barnet...men nää än så länge håller jag fast vid att jag ska nog bara ha 1 barn  Men men den som lever får se

Vi kom iaf hem i går kväll 4 april. Och i morse kom dom hit och tog bort katetern. Så nu känns det lite bättre när jag slipper den. Men jag har fortfarande hur ont som helst där nere, kan inte gå normalt eller sitta rakt upp på en stol eller så. Utan det är liggandes eller halv liggandes som gäller. Längtas till man kan röra sig fritt igen.

Ja vilken resa man har gjort...och nu har man nått målet och det känns HELT UNDERBART!
Jag kan inte beskriva det på något annat vis för det är en helt obeskrivligt underbar känsla!

Här är han våran skatt alldeles färsk...

image205

Och det här är i dag..jag lägger ut mer bilder sen..för nu har jag en liten som ropar på mig.

image206

Jaha då är man i v 41

Här är kort på magen på BF dagen..29 Mars 2008.



Jag fick inget mars barn iaf som man hade trott utan jag kommer få ett april barn.
Får jag idag blir det ju ett april skämt :)
Jag hoppas på det jag det vore väl komiskt!

Nu sitter jag i telefonkö till Försäkringskassan jag har plats 130 :) så jag lär nog få vänta ett tag. Men jag måste ju fixa med föräldrarpenningen och allt det är bara en massa strul och oklarheter hela tiden, men nu ska jag få nån reda.


29 MARS

2008-03-29
Jaha var det inte 29 Mars dom sa att jag skulle få bebis ..dom ljög för mig verkar det som för det är bara 4 timmar kvar av 29 Mars just nu  Som ni förstår så har inget hänt i dag, och lär nog inte hända heller. Men det mest spännande är att det faktiskt fortfarande kan bli i dag det är ju det man inte vet, det kan ju bli när som helst nu. Och jag har inte fattat något alls, kan inte föreställa mig fortfarande att jag snart har en liten bebis att ta hand om. Men om ni visste hur mycket jag ser framemot att smärtan ska komma och man får åka in..håll tummarna för mig att jag slipper vänta för länge...


1 dag kvar

2008-03-28
Hmmm ja jag undrar jag, ska jag få föda på bf dagen eller hur kommer det att bli. Har haft så ont i natt, jag ville bara grina egentligen. Men jag visste ju att det ska nog göra ondare,  men jag var så trött och ville bara sova och inte känna nåt alls. Jag tänkte väcka Jens och höra om vi skulle ringa och höra eller nåt men jag bet i hop. För jag tänkte att väcker jag han nu så kommer det säkert avta iaf. Och nu har jag inte lika ont som i natt igen, MEN "proppen" har gått i morse he he.. det betyder ju att den har iaf tänk komma ut inom snar framtid. Jag ringde en barnmorska nyss och hörde i fall man ska passa sig för att bada eller något sånt när den har lossnat, men det gick bra att leva som vanligt det är när vattnet har gott som man ska vara mer försiktig och ringa in. Jag drömde i natt dom ynka stunderna jag har sovit i natt, att vi var in till förlossningen och dom tog sån där kurva på mig och såg värkarna, och då sa dom att men Härregud du har ju haft riktiga värkar flera nätter. Så vart det panik på dom för då trodde dom att det var nåt fel på barnet...hua hua det var skönt att vakna igen. Det är skönt att man har varit hemma från jobbet den här veckan hade aldrig orkat sitta där på en stol hela dagarna jag hade somnat kan jag lova, jag kan då inte sova många minuter i sträck om nätterna nu iaf. Jag känner mig sliten nu.
Och det är så trångt så trångt så jag har så ont i huden på magen ovanför naveln, det är en riktig äcklig känsla jag kan inte ha tyg som ligger emot huden nästan för då får jag ångest känslor och i samma känsla så känner jag att jag måste ha saft är det inte helt helt sjukt...varför saft?? Det har varit så länge nu.

Tror jag ska gå ut en sväng nu med Sulan och få lite luft...
det kan nog inte skada iaf.

Här kommer bilder från v 40 :)

image201

image202

v 40

Ja nu är man där..i v 40, och 3 dgr innan beräknad födsel. Nu är jag less och vill bara att den ska komma ut. Har haft kraftiga sammandragningar/förvärkar 2 kvällar och nätter nu..så den övar väl förhoppningsvis. Har inte sovit nästan nåt 2 senaste nätterna. Men jag jobbar iaf inte nu så jag kan ta det lungt på dagarna och vila om jag vill. Så det är riktigt skönt att vara hemma i stället för att sitta på jobbet och pinas.

v 39

Ha ha jag trodde aldrig att jag skulle vara i v 39 någon gång men där är jag nu.
9 dagar innan beräknad födsel. Åååå så spännande, för det kan verkligen hända när som helst nu. Och det har varit flera kvällar med den här veckan som jag har trott att det kanske kommer att sätta i gång men det har det inte, det är bara förvärkar som avstannar. Men nu har jag hela påsk helgen att se framemot för nu ska jag vila. Det är inte långt kvar nu Lilla Fröt och jag vill bara säga det att du är VÄLKOMMEN ut när du vill, för jag längtas så efter dig.
      


11 dagar kvar till Beräknad födsel

Ja det är nära nu. Jag har sånna sammandragningar / förvärkar vissa stunder så jag tror att det ska sätta i gång men det gör det inte. Jag tänker varje kväll att i natt kanske det sätter i gång, varje gång jag vaknar och ska upp på toa hoppas jag att vattnet ska och varje morgon när jag ska kliva upp blir jag arg för att jag fortfarande är hemma och inte på förlossningen. Drömde i natt jag födde med och det var inte några problem alls det gjorde inte ens det minsta ont.. men det kommer det nog göra så det räcker och blir över.


v 38

Har hänt massor den här veckan. Känns verkligen att det närmar sig. Har sen i går haft riktiga sammandragningar/förvärkar eller vad man kallar dom som kommer med jämna mellan rum, under bandy matchen i dag så kom dom super tätt så jag trodde nästan det skulle hända något. Och fortfarande är det så att jag får det med jämna mellan rum och i natt har jag vaknat fler ggr av dom med. Så vi får väl se hur det artar sig. Men jag kommer väl vara den enda på jorden som gick över tiden med ett halv år tänker jag, med min otur :) Har varit hemma Torsdag och fredag för jag har varit konstig i kroppen, och det behövdes nog verkligen att jag var hemme ett par dagar och vilade känns det som. Men på måndag kör vi igen...sista måndags ångesten, för nästa måndag är man ledig sen tar jag nog ut mamma penning from måndagen efter bf, även om jag inte fått lilla fröt ännu så behöver jag nog vila för jag är nog trött då. Skrev lite sent om v 38 nu, för jag går ju faktiskt in i v 39 i morgon. Kommer ett kort här med.


v 37

Ja jag sitter och undrar nu om det är något nytt som har hänt den här veckan.
Tisdag morgon kräktes jag igen. Och det var 2 veckor seda jag gjorde det innan så jag trodde ju att det var över men det var det ju inte. Har knappt sovit den här veckan förutom en natt när jag sov helt utan att vakna en enda gång. Jag har förvärkar / sammandragningar nu iaf. I går började dom tom. göra ont i svanken. I går när vi var ut och gick så fick vi stanna upp för det känndes som om den skulle ut, det bara tröck neråt. Men det gick aldrig över så jag fick gå bredbent hem   Jag tog ett bad när jag kom hem och det är bland det skönaste jag vet just nu, för oftast känner man av magen och att det är obehagligt och att man är överansträngd men i vattnet känns det inte ens som man har en mage så det är skönt. Lilla Fröt hickar nu flera ggr om dagen. Har knäppt en bild från v 37, jag knäppte den själv för Jens var inte hemma. Men jag vet inte, jag ser inte sån skillnad jag e´ från v 35 eller vad tycker ni?


Babykorgen

image186

image187

image189

      

v 36

Ja där ser man, inte långt kvar nu e´
Har precis varit till Barnmorskan, allt såg bra ut.
Lilla Fröt har fixerat sig nu, den har planerat att komma ut då inom snar framtid iaf så det känns ju lugnande
Trött börjar jag bli igen, har ju haft en period där jag varit jätte pigg men det har vänt nu. Börjar känna mig riktigt riktigt stor och allt jag gör är jobbigt, det är jobbigt att veta att man måste duscha det är jobbigt att gå ut och gå det är jobbigt att städa, gå upp i trappan sitta still på jobbet sitta bekvämt i bilen osv osv. Ja jag lovar jag hålla på ett bra tag  Man börjar helt enkelt bli riktigt klumpig. Har varit upp minst 2 ggr per natt nu senaste nätterna och gått på toan nån natt var det 3 ggr. Barnmorskan skrev Förlossningsplanen i dag, men jag vet inte vad jag ska önska jag vet ju inte ens vad som väntar, så jag sa inget speciellt jag tar det som det kommer. Hon tycker också att jag ska ta ledigt 1-2 veckor innan för att vila upp mig så vi får se hur det blir med det, det skulle ju vara skönt att vara ledig sista veckan men jag vet ju inte när den är.

Så Lilla lilla frö du får jätte gärna komma ut nu om det är så att du vill!!!
Jag längtar efter dig jag!

v 35

FEM VECKOR KVAR!

Tror inte det är sant, men jag är inte nå nervös inför förlossningen inte det minsta. Och det är nog inte bra, då får jag väl en smärre chock av smärtan sen tänker jag. Jessica säger att hon var inte heller nå nervös och tänkte inget alls på det, och hon fick en chock hon när riktiga smärtan kom. Känner mig som en flodhäst riktigt. I förrgår köpte jag ett te, hallonbladste. Har läst om det att det ska vara bra, och att man ska dricka det från v 35 ca, då ska man få en lättare förlossning osv. och slippa gå över tiden. Men sen läste jag även att det är bra för amningen sen, och även att det kan sätta i gång förlossningen och att det tränar livmodern på något vis inför förlossningen, och att man skulle sluta dricka det om man fick mycket sammandragningar...och det fick jag kan jag lova så nu har jag slutat dricka det. Och ska börja i gen efter v 38, för det rekomendera dom i så fall. Jag satt i går med Jessica Maria och Ullis och pratade och den rörde sig där inne så det gjorde ont så alla tre såg hur magen vältra runt.
Den var helt galen..


v 34

Började med att jag kräktes söndag morgon, svimmade måndag morgon, sjukskrev mig mån-tis var hemma och var allmänt yr och konstig i kroppen. Var till barnmorskan tisdag och tog prover och så och kollade i fall det var socker osv, men inget socker iaf. Men hon skulle ta kontakt med en läkare i Gävle och höra vad han trodde och så skulle hon ringa mig så fort han hade svarat. Men jag tror nog att det trycker åt alla håll o kanter så det är därför man blir yr och konstigt. Lika det med att jag kräks, för jag hinner knappt förstå att jag mår illa förrän jag står och kräks, det är bara att hoppas att jag klarar mig från att vara på allt för offentliga platser när det sker igen. Så den här veckan har inte varit något vidare alls, både onsdag och i morse kräktes jag igen.

Sista föräldrautbildningen var i går ockå, det känns lustigt att nästa gång vi ses så har vi våra bebisar med oss :)

Annars känner jag mig väldig otymplig nu, och tycker det är besvärligt med illamåendet och yrsel och så. 

Ja hej och hå vad jag klagar känner jag men meningen är väl att man ska vara ärlig :)

v 33

Det händer saker varje dag som jag inte varit med om tidigare, och det är mest rörelserna där inne som är annorlunda. Plus att jag har börjat få som mens värk lite då och då. Och jag sover jätte dåligt om nätterna nu. Och minst 2 ggr är jag uppe på toa iaf. Tröttheten har slagit till nu senste veckan tycker jag, och jag får gå saaaakta om kvällarna när jag har timmes promenaden med Sulan annars orkar jag inte.

I går var vi på föräldrarkurs igen det var näst sista gången nu, vi träffades med Anita Laabraten som är kurator på familjecentrum. Pratade om förhållandet mellan mannen och kvinnan och hur det kan förändras efteråt osv. Men det var en bra träff, man lärer nog tänka på varandra så man inte glider i sär sen efteråt.

Här är en bild från v 33, är inte sån stor skillnad tycker jag.


v 32

Det närmar sig nu.
I går var jag till Barnmorskan Ulla, och tog prover som vanligt och lyssnade på hjärtljuden och mätte magen.
Och hon säger att allt ser så bra ut och bebisens hjärtljud låter så tjusigt. Jag ligger precis på kurvan när det gäller magen, har sf mått 30 nu.
Barnets hjärtljud ligger hela tiden runt 140, precis som det ska va.
Hon sa även att bebisen har vänt sig neråt nu.

Har börjat känna av foglossning med, ingen trevlig känsla alls ush..
Det är som om hela bäckenet låser sig och det gör jätte ont.
Hoppas det inte blir värre på den fronten,  vill ju kunna röra mig fritt.

Igår låg jag i badkaret och badade, då började den sparka så jag sjönk ner så jag hade öronen under vattnet och då hörde jag sparkarna, det gör man ju inte annars, då känner man dom bara. Det var häftigt..kanske jag hörde hjärtljud med men är inte hundra kan ha varit mina med.

Ja nu är det faktiskt nära...

Besök hos Barnmorskan

2008-01-29
Har varit hos barnmorskan Ulla idag. Hon tyckte att min mage hade sjunkit en del. Och lilla fröt låg med huvudet neråt nu. Jag hade sf mått 30. Och bebisens hjärtljud var 140 så det var bara normalt alltihopa.
Men i går när Jens och jag var på Lantmanna så bara låste sig bäckenet på nåt vis, och jag fick ont fler ggr hände det. Så när jag berättade för Ulla i dag hur det kändes så sa hon att det var foglossning. Ingen trevlig känsla.
Kände lite idag med när jag var ute på stan och surrade på lunchen, får se hur det kommer att gå när jag ska ut och promenera med Sulan 1 timme i kväll. Jag slapp det i går för Eva tog med honom ut och gick på dan, hon är snäll hon.

v 31

Nu börjar jag bli riktigt nervös för tiden går verkligen jätte fort nu. Eller arbetsveckorna iaf, dom bara rusar i väg. Det händer otroligt mycket nu, och vilka sparkar jag får...lilla fröt är inte ett jätte litet frö längre känns det som. I helgen när jag låg i soffan började jag må riktigt illa och trodde jag skulle spy och bli jätte sjuk, då höll lilla fröt full låda där inne jag trodde jag skulle tuppa av för det var jätte obehagligt att må illa och känna en massa rörelser samtidigt, plus att jag hade en massa krypningar i kroppen...nää fyy de var inget vidare. I går kväll låg jag i soffan och jag började få ont i svanken som mensvärks känsla, sen flyttades det onda till framsidan och det var nåt som hände. Kanske den vände sig eller ja svårt att säga, men det värkte liksom i bäckenet och strålande smärta som mensvärk. Och det kändes ungefär som om den krafsade med sina fingrar mot min hud, ja det var en massa konstiga saker i går kväll. Jag låg som förstelnad och bara kände efter vad den gjorde. Men det är ganska svårt att veta eller gissa sig till. Linda fick sin bebis i helgen, jag är så avundsjuk. Var och hälsade på dom och höll i honom i tisdags...mmm vad jag lääängtar! I morgon är det andra träffen på föräldrarutbildningen.
                                    Bilden föreställer mamman i vecka 31 

v 30

Ja då var det äntligen v 30.
Vi har börjat föräldrarutbildning och pratat förlossning och nästa gång ska vi prata smärtstillande. Det börjar närma sig. Och det ser jag verkligen framemot. Lilla fröt rör sig en massa hela tiden, inte lika härligt alla gånger, i bland får jag svårt att andas för den trycker mot lungorna eller nåt sånt. Revbenen gör ont, och jag har haft en grym halsbränna ush för halsbrännan det är inte roligt. Har börjat känna lite i bäckenet typ som lite mensvärk liknade, men ytterst lite. Men det är nåt som händer där inne iaf. I natt vaknade jag av rörelserna, har gjort det ofta på senaste tiden. Känns jätte konstigt.

Här är ett kort från v 30 iaf.

 

Första föräldrarutbildningen..

2008-01-16. 15:37

Jag kom precis tillbaka från föräldrarutbildningen som började idag. Både jag och Jens har varit i väg. Det var spännande för det känns som om det närmar sig nu när man ska gå igenom andning och smärtstillande och så inför förlossningen. Men jag kunde ju inte hålla mig när man skulle sitta mittemot Jens och han skulle nypa mig i knäna och jag skulle låtsas att det var en värk och andas rätt..ha ha ha. Men men vi kanske får öva hemma i stället.

Annars har jag haft en bättre dag i dag än vad det var i går. I går var det trökigt och segt bara på jobbet och än hur jag ringde så fick jag inga bokningar men det har gått bättre idag.Men på kvällen var jag o Jens ute och gick med Sulan sen åkte vi hem till mamma och drack kaffe.I  kväll blir det promenad med Eva & Sulan, sen ska jag slappa framför tv:n hoppas det är nåt vettigt att se på. Jens ska på bandy i Edsbyn så jag får en kväll för mig själv, eller jag är ju aldrig själv har ju Sulan, Milou & Harry med mig så klart.


Tidigare inlägg
RSS 2.0