Igår var det begravning för Pom.
Och jag vill ägna mina tankar åt honom och hans familj.

Jag vet att jag är kass på bloggandet nu förtiden, och varje gång säger jag att jag lovar att jag ska bli bättre. Men jag vet inte vart tiden tar vägen. Levis kanske sover 1½ timme på förmiddagen och på den tiden hinner jag duscha och äta frukost och inte mycket mer sen dom andra tupplurarna han tar är ca 30 minuter och det hinner man inte mycket på. Och att ha han sittandes på golvet brevid mig är ju bara att drömma om, det går en så där 10 minuter sen är det inget roligt längre.Vi har datorn på övervåningen i Jontes rum nu så jag tycker inte heller att det är så rolig att sitta här, man hör inte ens om det skulle komma in någon i huset.

Nu har Levis vaknat och sitter i mitt knä och tycker inte alls det här är roligt, så jag får helt enkelt skriva mer senare.